Här kommer en bakgrund kring Lerums Kommuns invånares bilinnehav under de senaste 20 åren, samt mopedbil och A-traktorer utveckling över tid i Sverige, att presenteras. Sedan kommer även en grundläggande presentation om bilens påverkan på klimatet samt ungdomars uppfattning om klimathotet. Därefter följer en presentering av miljömedvetenhet i samband med faktiska ageranden för klimatets nytta. Avslutningsvis kommer en beskrivning av Lerums Kommuns miljöstrategi när det gäller transport och ungdomars förutsättningar.
Bakgrund kring fordonsinnehav hos invånare i Lerums kommun från år 2002 till 2020
Statistiska centralbyrån (SCB) är en statlig myndighet vars uppgift är utveckla, framställa och sprida opartisk och officiell statistik. De för bland annat statistik över beståndet av fordon per kommun samt per dess invånare. Följande angivelser grundar sig på statistik från Statistiska Centralbyrån mellan år 2002 och år 2020 i Lerums kommun.
Under år 2002 fanns det 16 513 personbilar totalt registrerade i kommunen och per 1000 invånare låg antalet på 464 stycken. Fram till år 2006 ökade antal personbilar per person med 8 stycken från 472 stycken i kontrast till 464 stycken år 2002. 2008 sjönk antalet till 467 stycken. Efter år 2008 har personbilar i Lerums kommun stadigt ökat både totalt och per 1000 invånare. År 2020 fanns det 20 668 stycken personbilar registrerade i Lerums kommun och 482 stycken per 1000 invånare. Det innebär en ökning med 4 155 stycken personbilar i kommunen och 18 stycken per 1000 invånare på 18 år. Dessa siffror visar på att ökningen för personbilar totalt i kommunen har ökat med 21% totalt samt 4% per 1000 invånare (Statistiska Centralbyrån, 2020).
Antalet registrerade Moped klass 1 totalt i Lerums Kommun 2002 bestod av 124 stycken. Fram till år 2008 ökade antalet mopeder klass 1 drastiskt till 584 stycken totalt. 2010 sjönk antalet ner till 471 stycken. Följande två år sjönk antalet ytterligare ner till 437 stycken. Därefter har antalet registrerade mopeder klass 1 ökat varje år fram till 2020. År 2020 fanns det 765 stycken registrerade mopeder klass 1 i Lerums Kommun. Det innebär en ökning från 124 stycken till 765 stycken totalt mellan år 2002 och år 2020. Det innefattar en ökning med 616% under 18 år i kommunen. (Statistiska Centralbyrån, 2020).
Mopedbilar och A-traktorers utveckling över tid
Mopedbilar och A-traktorer är inget nytt fenomen. Mopedbilen har funnits sedan mitten av 70-talet, men fram till 2010-talet har antalet registrerade sådana varit förhållandevis lågt. A-traktorens historia i Sverige sträcker sig från 1920-talet. Användning av mopedbil och A-traktorer är idag störst bland ungdomar med AM-körkort. Genom att skapa en tillgänglighet för unga att själva ta sig till skola, träning och fritid så fyller fordonet ett behov av självständighet. Användarna använder alltså sitt fordon i syfte av transport samt social och individuell frihet snarare än med bakgrund av ett motorintresse (Vingren m.fl, 2021).
Mopedbilar har under ökat med 312% i Sverige under de senaste 10 åren. En extra tydlig ökning syns under år 2019. I vissa kommuner ha mopedbilar ökat med upp till 1500% de senaste 10 åren. A-traktorer har ökat med 162% under de senaste tio åren. (Vingren m.fl, 2021)
Bilens påverkan på klimatet
Idag har vi lärt oss att leva med bilar som ett bekvämt sätt att transportera oss. Bensinbilar och dieselbilar är de vanligaste bilarna på vägarna och majoriteten av dagens bilar släpper därför ut förorenade avgaser. Fossila bränslen används vid framställningen av våra vanligaste drivmedel vilket har en stor påverkan på den globala uppvärmningen. Det beror på att växthusgaser släpps ut vid förbränningen av fossila bränslen. Koldioxid (CO2) är den gas som är överrepresenterad och står för 80% av alla utsläpp av växthusgaser. De uppstår även växthusgaser i form av metan (CH4), kväveoxider (NOx), och ozon (O3) vid förbränningen av fossila bränslen. (Hällfors, 2020)
Transportsektorn i Sverige står för 33 procent av våra utsläpp av växthusgaser. Mer än hälften av utsläppen i landet kommer från det privata bilåkandet. Räknat per person blir det 10 ton koldioxid per år. Samtidigt står jorden står inför akuta miljöproblem som orsakas av den globala uppvärmningen. Klimatförändringarna som orsakas av den globala uppvärmningen leder i sin tur till naturkatastrofer, extremväder och höjda havsnivåer. Sveriges klimatmål är att senast vid år 2045 att ha nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att sedan ha negativa utsläpp. För att uppnå Sveriges regerings klimatmål behöver bilresandet i landet minska. (Hagström 2020)
Ungdomars kunskap om klimathotet
Medvetenheten om klimathotet har under senaste åren ökat bland ungdomar. Den nya generationen som växer upp i dagens samhälle visar ett större engagemang för frågor som rör klimatet. Rörelser som lyfter hur vi påverkar vårt klimat som drivs av ungdomar har dessutom växt fram. Dagens gymnasieelever ska enligt läroplanen ” Själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan samt skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna.” (Andersson, 2021)
Enligt en studie gjord av Holmquist och Olander (2018) har gymnasieelever en utvecklad bild av klimatet och är medvetna om att människan är orsaken bakom klimatförändringar. Eleverna visade även tecken på att se klimatet som ett system där flera delar samverkar. De kunde även se i längre led och förstå vilka konsekvenser som kommer med klimatförändringar. Trots medvetenheten om klimatförändringarna så lägger merparten av eleverna i studien ansvaret på samhället. Endast några få elever nämnde någonting om hur klimatförändringarna grundar sig i hur vi som individer väljer att agera (Holmquist och Olander, 2018).
Andersson (2021) beskriver en positiv syn hos gymnasieelever på förnybar energi samt en vana att avfallssortera efter en genomförd studie. Dessutom tycker de deltagande eleverna att klimatfrågan ska vara en prioriterad fråga att undervisa om i skolan. Samtidigt är det egna engagemanget för klimatet i allmänhet låg. Exempelvis uppger eleverna sig påverkas mer av priset än klimatpåverkan när de konsumerar.
Klimatpsykologi
Espen Stoknes (2017) diskuterar varför människor inte agerar i klimatfrågan trots att medvetenheten om problemet finns. Psykologen menar att det finns psykologiska skäl till att klimatfrågan är svår att diskutera. Samtidigt som att vetskapen om att människan orsakar den globala uppvärmningen ökar, så minskar oron för klimatet. Det här menar han är på grund av att människor tar till psykologiska försvar när kraven på förändringar i livsstil ökar.
En av anledningarna till att människan inte agerar i frågan, framförallt i Sverige, är för att effekterna främst syns på andra delar av jordklotet. Det skapas alltså ett stort avstånd fysiskt till problemen. Det skapas också ett stort avstånd psykiskt, när en relation till de som drabbas saknas och därav blir avsaknaden av empati stor. Avståndet till de som kan ta stora beslut i frågan är dessutom stort och besluten som kan göra skillnad ligger på politiker. (Espen Stoknes, 2017).
En del förnekar klimatförändringarna eftersom det hindrar människor att leva på det sättet som de gör idag. Belöning skapas när frågor om klimatet trängs undan eftersom det är enklare att ändra sättet att tänka än sitt sätt att bete sig, menar Espen Stoknes (2017).
En annan faktor till att klimatförändringarna förnekas är enligt Espen Stoknes (2017) är med bakgrund av att dagens konsumtion ger människan dess identitet. Ett dyrt märke på bilen kan exempelvis göra så en människa värderas högre, vilket prioriteras före en levnadsstil utifrån klimatförändringarna.
Lerums kommuns miljöstrategi
Lerums kommuns klimatstrategi, Klimat och hållbarhet, har bland andra följande mål sedan år 2013: “Ge barn och unga Sveriges bästa förutsättningar att leva klimatsmart och miljövänligt.” följt av “Anpassa samhället till och förbereda invånare på den klimatförändring som sker.” samt “Motivera och inspirera invånare genom det livslånga lärandet till en klimatsmart livsstil.”. Detta indikerar på att kommunens strategi är att visa vägen för sina invånare när det kommer till en hållbar livsstil, även barn och unga i fråga. Däremot finns det ingen tydlig strategi om hur dessa mål ska uppnås att läsa om på kommunens hemsida (Lerums Kommun, 2021).
På Lerums kommuns hemsida (2021) kan man även läsa om de nya klimatlöfterna som är antagna inför 2022. Detta är ett samarbete med Västra Götaland där alla kommuner i regionen har antagit klimatlöften. Målet är att löftena ska vara uppfyllda i slutet av året. Även där lyder ett av målen “Lerums kommun ska arbeta aktivt med invånarnas engagemang för klimatet.”.